När en Hindrik Ersa och en Anton Göransa for till Amerika som turister

Nedtecknad av Viktor Magnusson

Litsboken XLI 1991 sid. 49

Varje bygd eller by har sin egen historia - och sina egna historier. Bygdernas historia har under senare tid, i många byar på olika sätt ägnats stort intresse bl a genom studiecirklar o dyl. Historierna däremot, oftast mycket drastiska, har s a s levt sitt eget liv genom att de återberättats från generation till generation och kanske påbättrats.

Många av de mer drängkammarpräglade historierna passar knappast att återge i tryck, det finns dock många andra som handlar om män och kvinnor, som skilt sig från mängden på något sätt, genom styrka, mod, uthållighet eller beslutsamhet.

För att som sig bör, börja med kvinnorna, så var "a Eels i Husås" märklig och omtalad genom sin kamp för rättvisa i en som hon tyckte orättvis värld. Hon förde bl a en process mot Wifsta Warfs bolag om äganderätten till vad som i dag kallas Gravarvågen, en ytterst intressant rättegång där hon bl a gick till kungs tre gånger och enligt uppgift även fick träffa kung Oscar II. Hon finns omnämnd i Litsboken.

Hennes rättspatos tog sig ibland drastiska uttryck i kollisionerna med rättvisans företrädare, domarna, som hon ansåg vara mutade.

Även i andra sammanhang skymtade rättvisekravet fram. När hon ex vis besökte en grannkvinna på hennes yttersta, så var avskedsrepliken inför dennes förmodade bortgång och möte med den slutlige domaren "Du ser väl till att dom är rättvis".

Ofta återkommande berättelser handlade om legendariska kraftkarlar och jägare, ex vis Storhögen, känd för sin enorma styrka, Lasse i Ålviken, Anders Johansa i Storhögen och Ante Aronsson i Brynjegård, sin tids storjägare och överlevnadskonstnärer ute i jaktmarkerna; många många andra inte att förglömma, kraftkarlar och storkörare i timmerskogen.

Flottningen medförde många äventyr, ex vis när "en Lill Pe Nisse" kom under en timmerbröt efter Hårkan. Bröten gick över honom och alla hade i tankarna tagit avsked av honom, men när bröten hade gått, så dök han upp och därvid gol han som en tupp. (Han var tydligen en av de få simkunniga i Husås).

En sann och ofta återkommande händelse, som mera handlar om beslutsamhet och att stå vid sitt ord var när "en Hindrik Ersa och en Anton Göransa" for till Amerika.

Min farfar Magnus Ersa, som ofta nämnde detta som en sorts tidsangivelse så och så många år före eller efter resan, var född 1849 och således 44 år när resan företogs, var fylld av intryck och i viss mån av outtalad beundran.

Som han berättade, vilket även bestyrkts av andra, bl a Hindrik Ersas dotterson Henric Hall, så gick det till på följande sätt.

Den 26 juni 1893, den vecka då enligt sed myrslåttern skulle börja för att under Joelveckan övergå i "höjaenna" (slåttern), satt tre "gubbar" i Husås och drack kask, varvid diskussion uppstod om möjligheter och risker med att fara till Amerika. Kvällen var sen och en del drycker hade väl förtärts.

"Gubbarna" var: en Hindrik Ersa, född 1851, en Anton Göransa, född 1869, och en Magnus Jönsa. En Hindrik Ersa var bonde, handlare, gästgivare och trävaruhandlare, en Anton Göransa var son till avlidne skogsinspektoren J P Göransson och mycket välbärgad. Magnus Jönsa var flottningsentreprenör efter Hårkan och således egen företagare, samt därigenom bunden av sitt åtagande. (Detta var före flottningsföreningarnas tillkomst).

Detta var s a s bakgrunden till den diskussion, som uppstod, förmodligen fram på nattkröken. En Hindrik Ersa och en Anton Göransa såg inga svårigheter eller risker under det att en Magnus Jönsa bedömde resan som svår och riskfylld.

Diskussionen slutade med vadslagning innebärande att en Hindrik Ersa och en Anton Göransa skulle fara till Amerika senast påföljande morgon. (Det har sagts kl 8). Vad vadet gick ut på förmäler inte historien.

Man kan tänka sig situationen när en Hindrik Ersa sent på natten kom hem till "a Hindrik Marja" och talade om att han skulle fara till Amerika instundande morgon.

Även om viss eftertanke infann sig när morgonen grydde så var sagt, sagt och "gubbarna" (Anton Göransa var endast 24 år gammal) på väg till Östersund för vidare befordran till Trondheim och Amerika.

Anton Göransa förde dagbok. Den korta och kärnfulla anteckningen i hans almanacka för den 27 juni lyder: "For till Amerika".

Anton Göranssons dagbok återges nedan dag för dag. Först dock några kommentarer.

- Mellanriksbanan från Östersund till Trondheim öppnades den 22 juli 1882 och blev sedan den normala resvägen för amerikafarare från Jämtland. Transportmedlet var således endast elva år gammalt vid tiden för denna resa. Enbart en tågresa måste ha varit något av ett äventyr.

- Anteckningarna innehåller anmärkningsvärt många noteringar om avstånd mellan olika platser, men förklaras väl av en återkommande jämförelse med avståndet till Östersund, 38 km vilket var det längsta avstånd, som man kände till och som fick tillryggaläggas till fots eller efter häst.

- Den 4 juli noteras bristen på gärdesgårdar, som hemmavid omgav varje gård.

- Tillvaron till sjöss måste ha inneburit problem, dock finns ej några anteckningar om sjösjuka, vilken måste ha angripit dessa inlandsbor, se dock Henric Halls uppgifter.

- Den 24 juli besöker man Ersons farm utanför Slayton. Denne Eriksson kan vara en släkting, vilket jag försökt utreda. Dock ännu utan resultat. Slayton ligger ca 30 mil väster om Minneapolis.

- Vad är en gudfaster? Anton Göransa nämner en sådan den 26 juli, Sara Källström. Bondedottern Julia Källström från Ottersgård emigrerade den 13/6 1870 till Minnesota. Sara Källström måste vara någon anhörig till henne och som framgår släkt med någon av resenärerna.

- Som jämförelse med angivna kostnader kan nämnas att vid tidpunkten för resan kostade 1 liter mjölk 11 öre, 1 liter brännvin 1 kr, 1 kg smör 1:50 och en dränglön var 170 kr/år och för en piga 80 kr/år, vartill kom kost och logi.

- Han gör inga kommentarer till besöket vid Niagarafallen, de måste ha tett sig ganska imponerande i jämförelse med Oxforsen och Messelströmmen.

- Vad gjorde man i Oswega? Var detta endast en järnvägsknut? Enbart ett tågbyte måste ha varit ett problem utan några som helst språkkunskaper. (Kanske gjorde man som en berömd värmlänning, som efter ett besök i Paris, där ditresan hade varit besvärlig. Han köpte spik och bräder och gjorde en låda, som han målade illröd och polletterade. Sedan följde han lådan när den flyttades över mellan tågen. Hemresan blev problemfri.)

- Besöket i Chicago var naturligt, dels därför att där pågick detta å ren världsutställning och dels var Chicago vid denna tidpunkt Sveriges andra stad, befolkningsmässigt sett. Hela stadsdelar befolkades av svenskar och bär ännu svenska namn även om befolkningen av naturliga skäl blandats.

- Den 28/8 noterar han "Resan till Amerika 750 kr." En omräkning enligt löner och priser ovan ger en antydan om att det behövdes en solid bakgrund för att göra denna turistresa.

- När grosshandlarna i Östersund fick höra att, som de trodde, en Hindrik Ersa hade "stuckit" till Amerika så stoppades alla leveranser till affären. A Hindrik Marja fick den svåra uppgiften att klara alla löpande ärenden i Hindriks omfattande verksamhet. Men det har väl alltid varit kvinnornas lott att ta över när männen sviktar eller svikit.

- Hindrik Ersa var tydligen reslysten därom vittnar bl a att han tillsammans med min far var på resa i Berlin en vecka innan första väldskrigets utbrott.

- Från denna resa finns en bild från Berlin samt dessutom en bild tillsammans med två av sina kompanjoner ifråga om skogsaffärer.

En amerikaresa år 1893. Tiden 27/6 - 23/8

Deltagare: Henrik Ersson, Anton Göranssons

Tisdag 27 juni Reste till Östersund.

28 Reste till Trondhjem och bodde på Hotel Scandinavia.

29 Kl 2 em reste med ångaren Juno till Hull, anlöpte Cristiansund kl 8.30 em. Reste derifrån kl 1 på natten. Biljett från Trondhjem till St Paul, retur från New York till Trondhjem 282 kr. Från Trondhjem till Hull 756 eng mil = 122 svenska mil, ungefär.

30 Kom till Ålesund kl 6 fm, reste derifrån kl 10 fm. På aftonen något blåst med litet sjögång. Dålig mat på Nordsjön.

1 juli Wackert väder.

Sönd 2 Kl 8 fm började jag se en del af Englands kust. Anlände till Hull kl half 3 em. I Hull låg ett storartadt krigsskepp.

3 Kl 5 fm gick jag i land i Hull. Afreste med bantåg från Hull kl 12 em, anlände till London kl 5 em, afgick derifrån kl 7 em kom till Southampton kl ½ 11 em. Mössa 6 ½ pens. Kappa 1 Schilling = 90 öre.

4 Gick åska samt regnade på aftonen. Från Hull till Southampton finns det ej gärdesgårdar utan häckar. Vid tågombytet i London fick man åka med omnibus från den 1:sta till 2 station.

5 Wackert väder. I Southampton mycket vackert med stora parker.

6 Starkt solsken.

7 Wackert väder. 1 kopp mjölk i England, Sothampton kostar 1 pens = 7½ öre. Brekt skinka med ägg 6 pens = 45 öre. I ägg 1½ pens = 1½ pens = 11 öre. 1 timme förut klockan i Sverige än England.

8 Kl ½ 6 em gick jag ombord på Chester. Från Southampton till New York. 3 126 eng mil = 521 svenska ungefär. 114 mans besättning å fartyget Chester. 248 passagerare. Fickkamm 6 pens = 45 öre.

Sönd 9 Kl 3 em gick båten till hafs. På södra England vid kusten finns ej skog men lodräta bergstränder. Strax utanför Southampton ett utmärkt vackert Hospital.

10 Natten mot idag litet Storm, stark blåst, regnskurar. 256 eng mil har båten gått idag.

11 Storm. 291 eng mil.

12 Mulet samt regnskurar. Många springfiskar har synts. 336 eng mil.

13 Wackert väder. Mötte en ångare kommande från Amerika gående till Liverpol. 341 eng mil.

14 Wackert väder. Idag sedt två hvalar. Mötte ett segelskepp. 322 eng mil.

15 Stark blåst. 338 eng mil.

Sönd 16 Wackert väder. Bevistade gudstjensten. Sett en ångare. 311 eng mil.

17 Blåst på morgonen, sedan på dagen tjocka så båten måste låta ångpipan tjuta. Sedt en seglare. 320 eng mil.

18 Tjock. Kl ½ 9 em kom Lods ombord. Kl 5 em begrofs ett litet barn i hafvet. 333 eng mil.

19 Kl 12 em kom jag till New York, gick med båt derifrån till Kastlegarden och så till stationen kl 10 em afgick tåget. På Castlegarden fick jag en Bibel. Kl i New York är 6 timmar efter den Svenska. 273 eng mil.

20 Efter banan till Bufalo är kuperadt somliga ställen utmärkt vackra, såsom Mosskobill, men för det mesta dåliga hus, dubbla jernvägsspår öfverallt. Kl 12 bytte vi tåg i Buffalo. Kl ½ 2 em gick derifrån.

21 Anlände till Chikago kl 9 fm reste derifrån kl 4 em. Efter banan i Amerika slås ej gräset utan brännes. Tåget går ungefär 1 Svensk mil på 7 minuter (ca 86 km/tim). Från Buffalo till Chikago 523 eng mil.

22 Anlände till St Paul kl 9 fm. Mycket varmt. Reste omkring i staden med elektrisk spårvagn eller kars, som det heter på Engelska. Kl är nu 7 timmar efter den Svenska.

Sönd 23 Reste bortom Mineapolis till en pavillion liggande vid en liten sjö och der var det ett musikkapell och flera tusen personer. Förfärligt varmt. 95 grader varmt (anm. ca 38ºC).

24 Reste från St Paul kl ½ 8 fm kom till Slayton kl ½ 5 em var ut till Erikssons farm hvilken var ganska vacker. Här i Slayton är det ymnigt med hö samt sås mest hvete, majs och hafra.

25 Var ut till några farmare och besåg hur det var söder om Slayton. Hos Eriksson spisade vi middag och qväll. Wi bodde på ett hotell men Eriksson betalte, så vi fick ej betala för oss.

26 Kl 10 fm afreste från Slayton, bytte om tag på Stationen Heron Lake ankom till St Paul kl 6 em. War till Gudfaster och spisade frukost. Till Sara Källström, en dotter från Anders Gudf.

Sönd 27 Kl ½ 7 em afreste från St Paul. Wackert land från St Paul till Chikago, men nu har det ej varit något regn så det är torkadt hö.

28 Kl 8 fm kom till Chikago. War ut till Utställningen besåg Svenska och Norska utställningen, samt Svenska restauranten. War in till lapparne.

29 Manufakturbyggnaden å utställningen var förfärligt mycket att se, bland annat en häst o ryttare i full storlek gjord av plommon o storfikon. Ett storartat fyrverkeri kl 9 em.

Sönd 30 War upp i Chikagos högsta hus, hvilket är 20 våningar. På aftonen var till Lincoln Park och der fanns alla sorters djur.

31 War och såg på Maskineriutställningen och der var alla sorters maskiner hvilka äro af alla slag.

1 aug Besåg Werdens Skönheter representerad af 40 Nationer vackrast var den som var ifrån Polen. Besåg glastillverkningen hvilket var mycket intressant. Såg Krupps kanoner , som gick igenom 1 ½ fots tjockt jern.

2 War ner på Utställningen besåg fornsakerna och några andra hus samt reste från Chikago kl ½ 11 öfver Niagara fall. Polleterade våra kappsäckar men vi fick ej när vi gick ombord.

3 Kom till Oswega kl 1 em och der måste vi stanna till morgonen samt kom tillsammans med en Svensk vid namn Nilsson som var mycket tjenstaktig och hjelpsam.

4 Reste från Oswega kl 9 fm anlände till New York kl 10 em tog logi på ett hotell med namnet Grassmuck. Från Oswega till New York för det mesta bergland och litet af Farmare.

5 Steg ombord kl 12 fm å skeppet Berlin. Wackert väder. 1 par skor 2 dollar.

Sönd 6 Wackert väder. Fartyget Berlin är en dålig båt, ty det finns fullt av kackerlackor och vägglöss, samt är ej något vidare rensamt. För övrigt full af Irländare, hvilka äro ett mycket snuskigt folk. 294 eng mil gick båten.

7 Wackert väder. 334 eng mil.

8 Wackert väder något mulet. 343 eng mil.

9 Litet regn samt blåst. På natten stark storm. 340 eng mil.

10 Storm så blåsten rullade förfärligt och vågorna slog öfver från sidan så en del som fingo sig en riktig kalldurs. 342 en mil.

11 Litet regn samt blåst. 347 eng mil.

12 Blåst. 345 eng mil.

Sönd 13 Wackert väder. Bevistade gudstjensten ombord på Berlin. 346 eng mil.

14 Wackert väder. Kl 8 fm började vi se Englands södra kust och der är det stora jordegendomar liggande på bara berg. Wid inloppet till Southampton en vacker fästning. Kl 8 em kom vi iland och förtullade.

15 Wackert väder. På aftonen var ut till en stor Park der det var en musikpaviljon, der det var cirka 30 musikanter och förfärligt med folk isynnerhet barn.

16 Wackert väder.

17 Reste från Southampton kl 10 fm blef bjuden på Rom af en Engelsman. Kom till London ½ 1 em reste derifrån ½ 2 em. På vägen blef vi bjudna på vin och bakelser af ett engelskt herrskap. Kl ½ 7 em till Hull, gick ombord på Hull kl9 em.

18 Wackert väder med litet blåst.

19 Tjocka så båten måste gå för half maskin till på eftermiddagen.

Sönd 20 Anlände Ålesund kl 5 fm och der kom tulltjenstemän ombord och var med till Trondhjem. Kl 11 fm anlände Christiansund der vi var i land. Kl 9 em anlände till Trondhjem der vi tog in på Skandinavia.

21 War ute och besåg Trondhjem och Domkyrkan.

22 Kl 8.40 fm reste från Trondhjem. Kl 8,5 em anlände till Östersund. (Resan till Amerika 750 kronor).

23 Reste hem.

P.S.

Hindrik Ersas dotterson, Henric Hall har i ett brev till mig bekräftat sanningshalten i berättelsen och dessutom berört båtresans svårigheter utöver vad som framgår av dagboken.

Resan från England till Amerika var inte någon lyxresa. Man reste i 3:e klass, vilket betydde att man delade logement med andra passagerare. Mat utdelades en gång per dag. Den bestod mest av ärter och fläsk samt kall potatis och rödbetor. Många hade egen matsäck, rökt kött och bröd. Men affär fanns ombord och baren var öppen hela resan, vilket kanske var en viktig förutsättning för att finna tillvaron dräglig.

Tre äldre personer och ett litet barn klarade inte påfrestningarna och dog. Ett barn föddes, men såväl moder som barn klarade sig i varje fall fram till landstigningen.

Det var enligt Henric Hall en matt skara som steg iland i New York.

I New York mottogs de av en god vän som visade dem världsstaden och såg till att de kom på rätt tåg osv.

Henric Hall blev själv en i synnerlig hög grad resande man. Han var under sin aktiva tid anställd ombord på olika passagerarbåtar och fick som steward stifta bekantskap med många av den tidens stora. Det var ju före flygresandet och en resa tog sin beskärda tid.

Han berättar livfullt i sitt brev om denna tid, men det är s a s en annan historia, som måhända kan vara ämne till ett senare bidrag i Litsboken.

D.S.

Viktor Magnusson