Historien om orgeln från Lundsjön
Från LitsbokenXXXVII 1987 sid. 111
Historien om orgeln från Lundsjön
I Litsboken nr. 2 berättar Jöns Hall om denna orgel som sannolikt var en av de två orglar som tillverkades av Nikolaus "Nickus" Lundqvist i Husås, vars systerdöttrar (kända genom sin donation till Aspås kommun av sitt hemman i Lundsjön) blev ägare till orgeln historien handlar om.
I början av 1880-talet blev "Ström-Olle" ägare och vidtalade småskolläraren Lindström i Ringsta att hjälpa till med frakten på enklast tänkbara sätt: på skarsnön fågelvägen Lundsjön - Husås, via Rödöbodarna, Styrsmyren och Millestgårdsbodarna.
För att nyttja aprilskaren startade man klockan 2 på natten. Orgeln ställdes på en stakakälke, och transporten gick riktigt bra. Komna mitt ut på Styrsmyren 4 kilometer väster om Husås fick de se solen stiga upp över trädtopparna. Morgonen var vårligt vacker, och de båda färdmännen kom stämning. Skolläraren Lindström var religiöst lagd. O av dessa skäl eller andra tog han av sig mössan, stoppade handskarna i den, lade det hela på en av kälkens skaklar, öppnade orgeln, satte sig på mössan som tack vare de instoppade handskarna skyddade för stakspetsen och började spela och sjunga psalmen "Din klara sol går åter upp". "Ström-Olle" stämde till en början lite tveksamt in i psalmen, men det tog sig. Ut över myren och in bland skogens träd ljöd psalmsången i den stilla vårmorgonen. Orrarna i trädtopparna slutade kuttra, och haren satte sig att klippa med öronen där i myrkanten av pur förvåning över denna sällsamma vårkonsert ute på den eljest dödstysta Styrsmyren.
Vem var då dessa "färdmän"? Beträffande "Ström-Olle" har Jöns Hall i nr 12 Litsboken beskrivit honom som ett bygdeoriginal och som huvudrollsinnehavare i mer eller mindre våghalsiga äventyr. Vi lämnar därmed Jöns Halls berättelser och tar följande familje-uppgifter (ur husförhörslängder, födelseböcker och mönstringsrullor), vilka kanske kan vara av ett visst intresse.
Namnet Ström var ett soldatnamn som förekom bl a för rotenummer 122 Ringsta. I de flesta fall behöll soldaten jägarnamnet som gratialist. Detta var fallet med Pehr Ström,, f 1789 23/7. Han antogs 1811 för nämnda rote, avsked 1823 på grund av benbrott. Gift med Kerstin Larsdotter, f 1796 18/1. Detta par var föräldrar till ovan omtalade "Ström-Olle" - som dock icke hade namnet Ström i husförhörslängden. Där har han efternamnet Persson enligt följande:
Olof Persson, f 1828 30/3. Ägare till en fjärdedel av hemmanet Husås nr 3.
Hustru Kerstin Johansdotter, f 1825 5/9 i Sandviken, Föllinge.
Barn:
Christina, f 1857 18/1, d 1864 15/10
Johannes (Johan), f 1858 26/5. Tingsvaktmästare i Husås 1888 - 1912 (tiden då ting hölls där)
Anna, f 1859 23/10, d 1866 2/9
Per, f 1865 14/2. Kronojägare i Strömsund
Christina, f 1866 12/9
Barnen, döttrarna och sönerna, hade namnet Olofsdotter respektive Olofsson med Ström som tilläggsnamn. Så småningom föll dotter- och sonnamnen bort och Ström blev det enda efternamnet.
Den som spelade orgel var alltså Nils Gustaf Lindström, f 1842 10/8 i Östersund. I samband med sitt giftermål 1880 kom han till Ringsta och antecknades i husförhörslängden som hästjägare och odelstorpare. Som gratialist blev han småskollärare och ägare till den orgel som han var med att frakta från Lundsjön. Något odelstorp med Lindström som ägare finns inte i jordregistret, varför man får antaga att han endast arrenderade ett sådant, eller att han bodde där som hyresgäst.
Hustru Kerstin Husander, f 1855 1/9 i Kallsta. Dotter till fältjägaren Carl Christian Husander, 1823 21/7 i Stockholm. Antogs 1844 för rotenr 103 (senare 78) Risselås i Ströms socken.
Barn:
Sara Matilda, f 1881 16/3
Karl Gustaf, f 1882 7/9. Ackompanjatör på cittra.
Johannes Nikolaus, f 1884 12/1
Jonas Olof, f 1885 4/5, d 1894 1/2
Lars Leonard, f 1888 4/5
Per Andreas, f 1890 22/9, d 1893 25/12
Oskar, f 1893 15/2, d 1893 20/2
Oskar, f 1894 7/3
Märta Kristina, f 1897 8/3. Duktig fäbodtös i Ringstabodarna
Slutet på historien är följande. I tillfälligt penningbekymmer sålde Lindström orgeln till Bengt Johansson i Byom något år före 1907 med förbehåll att han fick komma dit och spela på den, vilket också skedde nästan varenda söndagsmorgon. Något år efter Bengt Johanssons död 1907 kom Lindström och ville köpa igen orgeln, något som änkan Märta Brita ansåg inte kunde bifallas,, eftersom den var upptagen i bouppteckningen och sterbhuset ännu odelat. Och med den motiveringen blev orgeln kvar i Bengtsgården - ända till i fjol (1986), då den gick på auktion, som det heter, och inropades av fru Gertrud Borgström i Kallsta, som överlämnat den som gåva till Lits Hembygdsgård.
I stället för att stå på en stakkälke på 1880-talet, då den hämtades i Lundsjön, fick den stå på en bildragen släpvagn den 28 augusti 1987, då den hämtades i Kallsta. Enligt uppgift har orgeln vacker ton, men tyvärr är den stum sedan en tid tillbaka och därför i behov av restaurering, vilket vi som hämtade den kunde konstatera.
Per Tejbo och Gerhard Öst